Digitalisering inom tillverkande industri

Går det att digitalisera i fabriker, på lager eller andra industrier där en stor del av arbetet är manuellt? Självklart! Med hjälp av smarta verktyg är det möjligt att digitalisera tidskrävande eller repetitiva processer – för ökad effektivitet och med nöjdare medarbetare! Vi dyker ner i ämnet här.

Det finns flera sätt att digitalisera - även inom tillverkande industri.

Därför är digitalisering en bra idé – även för tillverkande industrier

När man talar om digitalisering är det kanske främst mer administrativa roller och kontorsbaserade arbetsplatser som hamnar i fokus – och givetvis finns det potential att digitalisera även där. Men det finns stora möjligheter för företag i andra branscher, såsom tillverkande industri, att effektivisera och förbättra sina verksamheter.

Några av fördelarna med att digitalisera delar av sin verksamhet är

Starkare konkurrenskraft

Genom att ha smarta digitala verktyg på plats, kan företag optimera sina processer på ett sätt som ger ökad konkurrenskraft. Exempelvis kan snabbare leveranser, bättre marginaler eller minskat svinn ge märkbart resultat på slutresultatet.

Ökad effektivitet

Effektiviteten är ofta i fokus när det gäller digitalisering, med all rätt! Tidskrävande processer som egentligen inte kräver manuellt arbete kan ofta digitaliseras på ett enkelt sätt, med möjligheten att spara både tid och resurser. Dessutom kan man bygga på ökad funktionalitet allt eftersom – vilket ger möjligheter till ytterligare förbättringar.

Vad innebär digitalisering inom tillverkningsindustrin?

Digitalisering inom tillverkningsindustrin, även kallad industriell digitalisering, innebär att industriföretag digitaliserar hela eller delar av sin verksamhet. Detta kan göras på flera olika sätt – och för flera olika funktioner inom företaget: exempelvis produktdesign, lagerhantering, produktion eller administration. Eftersom begreppet är brett, kan det vara svårt för företag att initialt veta vilket område som bör prioriteras, samt vilka verktyg som kan användas för att uppnå de mål och förväntningar som finns. Vi går därför igenom ett urval av dessa nedan.

Verktyg som används för digitalisering

Det lanseras kontinuerligt en mängd verktyg och program som ska göra digitaliseringsresan enklare – här är ett urval av de teknologier som driver digitaliseringen:

AI och maskininlärning

Artificiell intelligens har skakat om flera industrier ordentligt: från detaljhandel och lager till sjukvård och kundtjänst. För tillverkande industri har artificiell intelligens flera potentiella användningsområden – exempelvis för att minska energianvändningen, upptäcka fel inom produktionen, eller förutse efterfrågan mer korrekt.

Maskininlärning har en del liknande fördelar, där man främst fokuserar på att lära ett program med hjälp av data, för att sedan låta programmet använda sina lärdomar för att utföra förbättringar – något som kan komma väl till pass för en mängd funktioner inom produktionen.

Automatisering och robotik

Det kanske mest väletablerade digitaliseringskonceptet inom digitalisering för tillverkande industri är automatisering och robotik. Industrirobotar har faktiskt funnit i Sverige sedan 1970-talet, även om de senaste modellerna är betydligt mer avancerade. Sverige ligger på sjätte plats i Europa när det gäller robottäthet inom industrin, enligt Swedish Industrial Robot Association (SWIRA). Om man bortser från fordonsindustrin har vi faktiskt flest industrirobotar inom tillverkningssektorn i hela Europa!

Och även om robotar kan ge stora fördelar för tillverkande företag, får man inte glömma bort automatiseringen. Detta koncept kan appliceras på allt från processförbättring, automatiska flöden eller helt enkelt digitala hjälpmedel som underlättar repetitiva arbetsuppgifter. Exempelvis kan automatisering koppla samman olika system inom produktionen, och göra att processer som tidigare krävt manuell översyn i stället blir helt självgående. 

Industriell Internet of things (IIoT)

Ett begrepp som blev populärt för några år sedan, men som kanske tagit fart ordentligt i praktiken på senare tid, är användandet av Internet of Things (IoT). Detta samlingsnamn beskriver de olika tekniker som gör att saker med inbyggd elektronik och internetuppkoppling, kan kopplas sammas och styras genom ett nätverk.

För industriell användning finns begreppet ”Industriell IoT (IIoT)”. IIoT möjliggör insamling, analys och åtgärder baserade på data från sensorer och uppkopplade enheter. Genom att använda bl.a. maskininlärning, molnteknologi, mobila lösningar och edge computing kan företag förutse och förhindra driftstörningar, maximera kvalitet och effektivitet samt optimera produktutvecklingen.

IIoT ger dessutom möjligheten att fjärrövervaka och effektivisera tillverkning, logistik och andra industriella processer – vilket leder till smartare och mer datadrivna beslut. Ett exempel på detta är Wiliot, som med hjälp av RFID-taggar hjälper till att samla in och sända data på ett smart och energieffektivt sätt.    

Molnbaserade system och ERP

Molnbaserade system och Enterprise Resource Planning (ERP) är smarta sätt att koppla samman olika processer och datakällor inom företaget – från tidsregistrering och löneadministration, till fakturering och leveransdata. Det ger ansvariga en bra överblick, och gör det möjligt att automatisera delar av verksamheten som är administrativa men nödvändiga.

Det kan dock vara fortsatt administrativt krävande att använda ett ERP, många företag har ett behov av skräddarsydda lösningar och funktioner, som de flesta ERP-program inte kan tillgodose. Ett koncept som därför blivit alltmer populärt i samband med detta är ERP Customization – man använder med andra ord ytterligare system för att skräddarsy ERP-programmets funktionalitet på ett smidigt sätt. Att komplettera sitt befintliga ERP-system med exempelvis en low-code lösning är ett kostnadseffektivt sätt att få de funktioner man vill ha, utan att behöva skräddarsy hela grundsystemet.

Vilka är fördelarna med att digitalisera inom tillverkande industri?

Fördelarna med digitalisering är många – nedan är ett urval av de positiva effekter en digitaliserad lösning kan ha:

Ökad effektivitet

Med hjälp av digitala hjälpmedel har företag möjlighet att automatisera utvalda processer och åstadkomma ett bättre resursutnyttjande. Detta gör att man kan använda energi, tid och personalresurser på ett bättre sätt, med ökad konkurrenskraft som följd. Kort och gott blir effektiviteten inom företaget bättre.

Minskade kostnader

Man kan även digitalisera med syftet att optimera energiförbrukning eller minskat svinn, vilket i längden kan ge stora kostnadsbesparingar. För företag med stora fabriker eller andra anläggningar, blir effekterna av ett sådant initiativ extra stora, till och med avgörande i de fall där marginalerna redan är små.

Förbättrad produktkvalitet

Att höja produktkvaliteten och liknande faktorer med hjälp av digitalisering är en möjlighet som fler tillverkande företag kan dra nytta av. Exempelvis kan AI-drivna analyser förbättra både tillverkningsprocess och slutprodukt, men även kvalitetssäkra på ett sätt som kanske inte var möjligt tidigare. Visuell AI och maskininlärning har stora möjligheter att öka kvalitén från råmaterial till färdig slutprodukt.

Bättre beslutsfattande

Att använda smarta digitala verktyg för att få in data och analysera denna kan underlätta för beslutfattare, och hjälpa dessa att fatta mer välgrundade beslut. Dessutom kan digitaliseringslösningar göra det möjligt att få in data i realtid – vilket kan göra det möjligt att fatta beslut snabbare än tidigare. I branscher där det går snabbt, och konkurrensen är hård, kan dessa typer av digitaliseringslösningar vara en bra investering.

Hållbarhet

Hållbarhet är fortsatt i fokus, även inom tillverkande industri. Där kan digitaliseringslösningar göra stor skillnad på flera sätt: exempelvis med digitala underlag i stället för pappersdokument, produkt-optimeringssystem för att minska spill, eller automatiserade processer som är mer hållbara.

Att digitalisera inom tillverkande industri kan ge stora fördelar på både kort och lång sikt – men effekten beror på vilken del av verksamheten man väljer att digitalisera, samt vilken lösning som implementeras.

Vanliga utmaningar med industriell digitalisering

Att digitalisera kommer med vissa utmaningar, som beroende på lösning och omfattning kan kräva en hel del planering och tid – men såklart även vissa omkostnader. Vi går igenom några av de vanligaste utmaningarna och frågeställningarna här: 

Kostnader och return on investment: Är investeringen värd det?

Syftet med de allra flesta digitaliseringslösningar är att man ska tjäna på dessa, antingen med tid, resurser eller pengar. Det är därför viktigt att sätta upp mål för vad det är man vill åstadkomma, och följa upp dessa efter digitaliserings-projektets färdigställande. Vissa digitaliseringslösningar är skapade för att spara tid, eller för att förbättra produktkvalitén, medan andra är mer strategiska och ger bättre insikter för beslutsfattande – vilket kan leda till större resultat i slutändan.

Komplexitet och implementation: Hur går man tillväga?

En digital lösning kan vara komplex, och leda till en hel del frustration. Det är därför viktigt att anlita en aktör som är med en hela vägen – från idé-stadiet till komplett installation. Eftersom digitalisering är ett brett begrepp, finns det en uppsjö av aktörer att välja bland. Oavsett om man väljer att installera automatiserade robotar, en ERP-kompatibel molntjänst eller visuell AI för produktförbättring, underlättar det att använda en expert inom området – som ser till att man får ut det mesta av lösningen.

Kompetensbrist: Vem kan utföra arbetet, och hantera systemet?

I likhet med frågan kring komplexitet, behöver man även säkerställa att det finns kompetens inom företaget att fortsätta använda verktyget som implementerats. Att utbilda den personal som ska interagera med lösningen är viktigt, men någonting som inte alla tar med i beräkningen – varken leverantör eller beställare. En seriös aktör har dock en plan för utbildning och fortbildning vid behov.

Säkerhet: Hur skyddar vi data och infrastruktur?

Digitalisering innebär alltid viss risk när det gäller säkerhet och it-infrastruktur – i många industrier är produktionsstopp förödande, vilket ställer högra krav på säkerheten mot cyberhot. Det är viktigt att det finns ett stabilt skydd mot IT-relaterade hot från start, och att man ser till att integrera dessa med den nya digitala lösningen, för att minimera riskerna.

Så här digitaliserar man inom tillverkande industri

Beroende på lösning och dess omfattning, kan processen för att implementera en digitaliseringslösning se olika ut. Men generellt kan man säga att processen består av fem steg:

  1. Göra en nulägesanalys

  2. Sätta upp tydliga mål

  3. Välja rätt lösning

  4. Utbilda personalen

  5. Implementera stegvis

“Många som väljer att digitalisera, vill ha en lösning som både går att bygga ut, men även integrera med andra lösningar. Det kan därför vara smart att börja i liten skala, för att senare utöka både funktionalitet och antalet systemintegrationer”, säger Roger Andersson, Managing Director på Datema EasyLogic.

Vill du veta mer om digitalisering inom tillverkande industri? Kontakta oss så berättar vi mer.


Underlätta arbetsvardagen med low-code lösningar!

En bra low-code lösning är skalbar, flexibel och kan skräddarsys efter de unika behov som finns – och vidareutvecklas över tid. Är du nyfiken på hur man kan kommer igång med EasyLogic?

Kontakta oss så berättar vi mer!

Föregående
Föregående

Effektivare mässplanering med digitala lösningar

Nästa
Nästa

Lagerhantering i molnet